Lappgetter

Fatmomakkes UlrikDe äldre djuren i denna besättning har funnits på en gård i Fatmomakke hos ett äldre par. På gården har det funnits getter sedan tidigt 1900-tal (1910-1920). Troligen är härstamningen ännu längre då platsen sedan långt tillbaka är en samlingsplats för samerna. Samerna höll getter under sommaren och lämnade dem under vinterhalvåret hos de bofasta. Därför benämndes dessa djur av de bofasta som "Lappgetter". Att hålla lappgetter är ett känt uttryck.
Dessa individer visar hur den gamla fjällgeten/Lappgeten såg ut och de bär på ett stort kulturarv då de är den sista spillran av de getter som fanns uppe i fjällbygderna.

De är små i växten och låga på benen och ansågs klara sig på mindre bete. Det är känt att en kompakt, kvadratisk kropp klarar kyla bättre (jämför med renarna på Svalbard).

Djuren upptäcktes av en slump av Mikael Ågren, Älvsbyn och verkligen fem i tolv.
Djuren hade redan omplacerats från Fatmomakke och var på väg att slaktas ut år 2001. En äldre get hade redan gått detta öde till mötes.

Mikael Ågren och Annsofie Lund fick köpa resterande del av besättningen och de räddades till eftervärlden som en del i ett tidsdokument från en svunnen tid.

När Mikael och Annsofie meddelade att de inte längre kunde ha kvar sina ögonstenar som nu var tretton till antalet så gick det tämligen fort att de åkte 32 mil söderut till Björksta Stuteri, Umeå. Detta skedde lördagen den 4 april 2002.

Lappgeten befinner sig i ett räddnings- och uppförökningsstadie och måste betraktas som akut utrotningshotad.

Djuren i ursprungsbesättningen ägs av Föreningen Allmogegeten.
Genbanksansvarig för Lappgeten är Ronny Olsson.
Besök Föreningen Allmogegetens hemsida.